Kanske kan yoga ersättas med något annat det känns inte helt omöjligt. Men jag älskar att ha något som jag vet att jag kan göra resten av mitt liv. Jag ser mig som 70 åring eller 80 åring och yogan kommer att vara en del av mitt liv. Därför har jag inte bråttom jag har gott om tid att lära och utvecklas. Jag försöker att portionera ut det lagom. Hade jag som många som älskar yoga gått in för det till 100% och åk runt i världen och lärt mig allt (hur har folk råd med det?) så kanske jag hade tröttnat. Men för mig har det alltid varit det där extra utanför jobb och familj.
Men för mig är det inte ett jobb. Att hålla i klassen gör att jag kommer iväg. Det finns ingen ursäkt i världen inte ens sjukdom som kan få mig att inte hålla i klassen/passet.
Självklart går man in i en roll när man står där framme man får en annan röst, blir en annan person.
Men jag tröttnar aldrig. Någongång under ett pass kan jag känna vad håller jag på med? Vad ska jag säga nu, vilken rörelse ska jag göra? Men det är som att kroppen minns den bara kör på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar