Att ha yoga med sexåringar kan vara den största mentala utmaningen/utvecklingen för en yogainstuktör.
Har de sista månaderna haft tillfälle att yoga med en förskoleklass.
Några barn gillar det. De gillar när man gnuggar händerna mot varandra och får upp värmen i kroppen.
Så kan de göra det ute på rasten när det är kallt. De står på ett ben, försöker sig på båten och kamelen.
De försöker att göra hundar och jobbar med rörelser för ryggen och armarna. Många säger att det är svårt och jobbigt. Jag försöker anpassa och göra det intressant med olika djur eller prata om kroppsdelar och skelettet som de har arbetat med i skolan.
Jag tar upp ämnen som är relaterade till skolan, att vara snäll mot sina kamrater, att visa hänsyn, att vara lugna och slappna av.
Jag är ju van vid vuxna som gör allt jag säger utan att klaga, ifrågasätta eller prata och det har aldrig hänt att de puttar på varandra eller medvetet stör varandra. Så skillnaden är enorm mot sexåringarna.
Avslappningen kan gå bra ibland men det puttas, knuffas och lägger sig på varande en hel del. Kryps runt och pratas. En utmaning helt klart. Men jag hoppas att några barn har fått med sig lite kroppskännedom och kanske har de lärt sig att andas djupare och slappna av. Känna sitt hjärta och lyssna lite innåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar